måndag, mars 10, 2008

Colin Nutleys budgettips


Var och såg Colin Nutleys "Angel" i morse. En cynisk och uttråkad filmkritiker skulle kunna påstå att filmen är något av det mest pinsamma och meningslösa som någonsin gjorts i Sverige (tänk "Carolas nya rockiga stil"-pinsamhetsfaktor x 100), men jag har i stället valt att se Angel som Colin Nutleys lilla filmskola i hur man gör en så billig film som möjligt. Så varsågod, här kommer Nutleys alldeles egna budgettips tolkade av mig:

1. Anlita din fru för en billig penning genom att övertyga henne om att det här är "hennes film" och att "Rolf Lassgård kommer att se så löjlig ut i sin frilla, sitt skägg och sina kläder och dessutom tala konstigt och släpigt som om han hela tiden var packad, så alla kommer att glömma att han någonsin gjorde Efter bröllopet och BARA tänka på hur bra DU är".

2. Anlita ingen manusförfattare utan skriv ihop en pitch på en mening och se till att det inte händer något annat i hela filmen (meningen är ungefär: Den åldrande rockstjärnan Angel fejkar sin egen död för att sälja mer skivor, men det ger henne lite dåligt samvete). Improvisera kring det.

3. Använd samma material om och om igen utan att tillföra mer information (Angel lägger sitt avskedsbrev på pianot, hennes man hittar avskedsbrevet, hennes man berättar om när han hittade avskedsbrevet till polisen, hennes man dikterar själva avskedsbrevet, hennes vän hittar brevet, hennes vän läser brevet, Angel tänker tillbaka på när hon placerade brevet på pianot m.m. i all evighet).

4. Anlita praon från någon sketen hårsalong i t.ex. Bredäng att fixa håret (färga Lassgårds "skägg" och ögonbryn, fluffa till och "klippa" Elisabeth Carlssons kråkbo m.m.)

5. Spela in alla scener i ett hus i Saltsjöbaden som du lånar av någon kollega OCH på plats i Thailand samtidigt som du semestrar där med din fru och låter produktionen betala för era kvällar i infinitypoolen (det viktiga här är att endast ha scener med din fru och/eller billig lokalbefolkning i Thailand, ingen av de andra skådisarna).

6. Betala en kompositör för att skriva en (endast en!) musikslinga som du sedan loopar genom hela filmen.

7. Ha flera scener där din fru skriker så högt att det inte behövs någon mick vid inspelningen.

Uppdatering: Eftersom jag inte själv recenserade filmen, kan ni läsa Helena Lindblads adekvata sågning i DN stället.

4 Comments:

Anonymous Anonym said...

Andrea, nu tycker jag att du är elak.
De bästa hårsalongerna finns faktiskt i förorten.

12:59 em  
Anonymous Anonym said...

hahahahaha man blir ju SJUKT sugen på att se filmen! Som att det enorma sug man får av trailern liksom inte var nog!!

//Rosie

1:05 fm  
Blogger Herr Kverulant said...

Skitkul, Andrea! Ska man vara elak, ska man vara riktigt elak – och vara det med finess. Det lyckades du med till fullo. (Jag blir nästan sugen på att se filmen, trots att jag är heltrött på firma Nutley/Bergström.)

10:55 fm  
Blogger Unknown said...

Haha, jag måste se den ändå. Riktigt dåliga filmer kan ju vara underhållande.

1:33 em  

Skicka en kommentar

<< Home