Festivalandet fortsätter

I går hann jag se så mycket som fyra filmer, två i tävlan (my lips are sealed), en dokumentär och en film i Méliès-tävlingen, den belgiska Vampires, en fejkdokumentär där de följer en vampyrfamilj. Själva premissen var väldigt intressant och underhållande, det är tacksamt att visa hur vardagssituationer kan bli alldeles nya och ofta bisarra genom att helt enkelt totalt brya mot det väntade beteendet och de väntade känslorna. Ibland brast det lite i mitt engagemang som tittare, men i det stora hela är den definitivt sevärd.

Dokumentären jag såg var Video Nasties, om listan på 72 filmer som den engelska censuren gjorde på "farliga" filmer i början av 80-talet när moralpaniken om videovåld härjade som starkast. Ett fullkomligt bisarrt citat av en politiker var att dessa filmer "kan skada barn och hundar". Haha! Filmen följdes av en debatt med legendariske distributören SEO Olsson, filmens regissör Jake West, moderatorn Måns (vet inte vad han heter i efternamn), filmens producent Mark Morris och en av Fantastisk Filmfestivals grundare, Magnus Pålsson.


Det var roligt att se dessa "gubbar" (termen använt kärleksfullt) berätta om hur svårt det var att f tag på filmer på den tiden, hur tionde generationens VHS:er bytte ägare i mörka bakrum. Efter panelen delade de ut ett antal filmer på dvd som diskuterades i det kultförklarade SVT-programmet Studio S som visades för 30 år sedan där Hem och skola-föräldrar satt och spydde ur sig fördomar om videovåldets inverkan på stackars barn. För att få en dvd krävdes det att man kunde svara på deras spontant utropade frågor. Jag lyckades grabba åt mig hela två stycken! Jag kunde svaret på när Studio S sändes (3 december 1980, de sade det tidigare under samtalet, så inte så svårt) och den andra frågan var vilken av årets gäster som var med i dokumentären och i en av filmerna. Jag gissade helt fräckt på Kim Newmann (min jurykollega) eftersom han intervjuades i Video Nasties och det var rätt svar.

Filmerna jag fick var Terror och Dödens mannekänger, nya bekantskaper för mig. Kul!


På kvällen samlas alla i festivalbaren Fellini, i går träffade jag den isländske regissören Júliús Kemp som gjort Reykjavik Whale Watching Massacre, en film jag försökte se redan på European Film Market i Berlin i våras eftersom huvudrollen spelas av den finska skådisen Pihla Viitala (som varit ihop med min bästis lillebror). Så nu får jag chansen att se den i kväll i stället. Najs. På bilden är Johan Barrander, festivalgeneral (med glajor) och Kemp.