Jennifer Garner
De visade trailern på Catch and release när jag var på The Holiday i New York och när jag nu såg den innan en pressvisning påmindes jag om hur mycket jag irriterar mig på Jennifer Garner. Filmen är tydligen en riktig tårdrypare, eller försöker i alla fall vara det, och Garner får spela ut hela sitt register. Smala register that is. Man riktigt ser hur hon i varje scen tänker "är jag snygg om jag gråter så här? Visst är jag charmig om jag ler så där snett som Ben tycker om", det lyser alltså igenom att hon bryr sig mer om att posera än att skådespela. Och det hatar jag. Att man blir helt utseendefixerad som Hollywood-stjärna är väl förståeligt, men en skådis som inte vågar vara ful kommer aldrig att bli bra. Kolla in vad ni själv tycker i trailern nedan. Min absoluta hatscen är när hon blinkar med ögonen och har bröllopsklänningen på sig. Usch.
1 Comments:
Hi, hi, hi. Så underbart elakt. Jag gillar egentligen Jennifer Garner. Speciellt hennes tidiga TV-grejer. Kan det vara ett fenomen som uppstår för skådespelerskor som får enorm genomslagskraft i långkörare på TV? Ett annat exempel är Sarah Jessica Parker som mot slutet av Sex and the City lade så mycket fokus på att lägga huvudet på sned på rätt sätt och pluta med läpparna när hon skrev sina krönikor. Det har också smittat av sig i de filmer hon gjort efteråt på något sätt. Dessutom producerade de båda två sina serier. Det kanske inte gjorde saken bättre. Men det är klart. De hade en del gemensamt i sina roller i Alias resp. Sex and the City. De skulle på nåt sätt vara förebilder för så många. Vara den unga vackra som alla vill ha, den framgångsrika karriärskvinnan, vara skitsexiga och vältränade och ändå kunna festa och äta kines-takeaway etc. etc. Eller också analyserar jag för mycket. Vad vet jag...
Skicka en kommentar
<< Home