Sjumilakliv...
Slökollade på Gokväll nyss, Martin Stenmarck var gäst och snackade om videon till Sjumilakliv. Utan att med ett ord nämna att den är en total rip off på Fight Club. Credit where credit is you due tycker jag, programledaren frågade t.o.m. vad grejen med videon är, men Martin bara mumlade om att man slåss med sig själv bla bla bla. Musikalartister med en bakgrund på Wallmans är inte direkt min smak, men den nye Martin är ju helt sinnessjukt snygg helt enkelt. Missförstå mig inte, han är fortfarande en tönt, men rent utseendemässigt i den verklige toppen i ett kändis-Sverige där Adam Alsing enligt Aftonbladets läsare hör till de tio sexigaste männen på tv (tror det var plats 7)! What´s that all about? På riktigt.
posted by Andrea Reuter at 18:27
1 Comments:
Är det inte rätt fascinerande ändå? Filmskådespelare kan bli popstjärnor och tvärtom utan att någon lyfter på ögonbrynen. Rocksångerskor kan bli formgivare och barnboksförfattare och bli erkända för detta. Kända journalister kan bli framgångsrika politiker och inte minst f.d. idrottsmän kan bli uppskattade programledare i TV. Men en musikalartist förblir en musikalartist oavsett hur lite musikalartist personen i fråga varit. Som i Martin Stenmarks fall. Karln gjorde EN musikal för över tio år sedan och några singlar och tre soloplattor senare minns alla honom som killen som ägnade en bråkdel av sin karriär åt West Side Story. Varför är vi så kategoriserande just när det gäller musikalartister?
Skicka en kommentar
<< Home