Cinema-intervju

Emma Gray-Munthe var hemma hos mig i kväll och intervjuade Roger Wilson och mig för ett kommande nummer av Cinema. Vi snackade om nollnolltalets filmer och vad som utmärker det senaste decenniet samt diskuterade hur filmerna och tittandet kommer att se ut i framtiden. Spana in nästa nummer för att se intervjun. Jag känner ju Emma och Roger sedan länge, men vi ses inte så ofta och det var verkligen en intellektuell och populärkulturell kick att hänga med dem. Inte så att mina polare är anti-intellektuella eller något sådant, men det är något helt annat att snacka med folk i samma bransch, folk som hänger med i filmvärlden, tv-världen och bloggvärlden. Både skriver (givetvis) superba bloggar som ni kan läsa här: Emma och Roger. Emma hajpade än en gång Spike Jonzes Where the Wild Things Are. Faan, vad jag väntar på den filmen, missade den på Stockholms filmfestival (se trailer här, inbäddningen är "deaktiverad på begäran" på YouTube).

Och Roger och jag snackade förstås som vanligt om Berlin och jämförde tempot i Berlin med tempot i New York. Och då påmindes jag om att jag för några veckor sedan fick veta att jag ska till New York i jobbet i april. Tjohoo! Även om jag lovat mig själv att inte resa så mycket nästa år (har varit på resande fot 14 gånger sedan jag flyttade hem från Berlin i mars) så vet jag redan nu att jag ska till Berlin på filmfestivalen och som sagt till New York. Och förstås Cannes. Och givetvis till Berlin för öppningen av Bar 25 i april (ja, de ska ha öppet en "sista sommar". Igen. Snacka om pojken som ropade varg...). Jaja, det är väl bara att lita på min far som med många års erfarenhet ruskade på huvudet när jag förklarade att det nog kommer att bli lugnare nu. As if.